Det som inte fick hända.

I 1 Samuelsboken 4:11 stal filistéerna Förbundsarken. Israel är den rättmätige ägaren till Förbundsarken.
Arken tillhörde det absolut heligaste där bara prästerna fick gå in.
Och denna stjäl filistéerna under kriget. I Förbundsarken finns den heliga Gudsnärvaron, och denna hamnar i andra människorns syndiga händer, det fick bara inte ske. Det är ett hån utan dess like.
Man kan fundera på hur förnedrande och pinsamt detta måste ha varit för Israeliterna.

Jag vill dra en liknelse med detta till Jesu korsfästelse.
När Guds son själv intar en mänsklig gestalt. Vad sker då? Jo syndiga människor hånar och torterar honom. Hans egna vill inte veta av honom.
Det som vandrade på jorden, är mer än arken. Det är den Guds ord som vandrar omkring. Något sådant heligt har aldrig Israels barn varit nära innan. Men vad gör hans eget folk? Man slaktar det allra heligaste. Man stöter bort något som är förmer än arken.
Och just Jesu korsfästelse är också en sak som Jesu närmaste lärljungar såg som förnedrande. Det är ett hån, deras ledare dör på ett kors. Han som sade sig vara Guds son dör bort från dem. Syndiga händer bar bort arken från Israel, syndiga händer hänger upp Jesus på korset. Två händelser som är mycket förnedrande.
Det är en nådefull Gud vi har.

Tips

Brukar ibland spana in denna sidan.. Den är trevlig och fylld med andliga sånger,böner och härlig läsning. Även historisk info om kyrkofäder.
Det är en Syrisk Ortodox sida.
Här är lite andliga sånger..

http://www.soku.org/talmide/meditationer.asp

Sven Stolpe

Tubbo tippsade om en intervju med den härlige gamle katoliken Sven Stolpe. Han är verkligen värd att spana in.
Vilket skarpt intellekt han hade. Tyvärr ser vi inte så många kristna i media av denna kalibern längre..

http://svtplay.se/v/1370415/gast_hos_hagge_-_sven_stolpe

Johannes av Korset

Lite härlig läsning från Johannes av Korset och boken "Själens Dunkla Natt"

"När en människa har blivit omvänd av Gud får hon näring genom Anden, hon känner sig omsluten av honom. Som en kärleksfull mor tar Gud hand om den unga själen, tröstar den och ger den andlig mjölk. Det är ett stadium som människorna finner stor glädje i. De börjar be med stor iver och uthållighet. De ägnar sig åt alla slag religiösa handlingar därför att det ger dem en sådan glädje.
Men det kommer en tid då Gud bjuder dem att gräva djupare. Han undanhåller människan sin ljuvliga tröst för att lära henne göra det goda och hindra henne från att lägga sig till med onda vanor.

De som är nybörjare i det andliga livet har en tendens att bli mycket ivriga att utöva detta. Den värsta faran för dem är att vara nöjda med sin kristendom och med sig själva. Det är lätt att känna ett slags hemligt högmod, vilken är den första av de sju huvudsynderna. Sådana människor blir alltför andliga. De talar gärna om ”andliga ting” hela tiden. De är nöjda med sin egen tillväxt. De föredrar att undervisa framför att bli undervisade. De fördömer andra som inte är så andliga som de. De liknar farisén som skröt över sig själv och föraktade publikanen som inte var så andlig som han. Djävulen underblåser ofta deras nit så att deras högmod förökas ännu mer. Djävulen vet att all deras strävan och dygd blir värdelös och övergår i synd om den inte tuktas. De utövar nu sin andlighet för att njuta av andras uppskattning. De vill att andra skall förstå hur andliga de är. De börjar dra sig för att erkänna sina brister för varandra, för det skulle rasera den bild de byggt upp av sig själva. Alltså förringar de sina synder när de biktar sig, för att de skall framstå som mindre ofullkomliga.

De tigger Gud om att han skall ta bort deras brister, men det gör de endast för att de vill fyllas av frid, och inte för Guds egen skull. De inser inte att om Gud skulle ta bort deras brister från dem skulle de troligen bli ännu mer högmodiga och självgoda. Men de som strävar efter att göra Guds vilja möter detta högmod med ödmjukhet. De lär sig att inte tänka högt om sig själva och deras religiösa handlingar. Istället koncentrerar de sig på hur stor Gud är och tänker på vad han har gjort för dem och hur litet dem kan göra för honom. Guds Ande bor i sådana människor och manar dem att hålla sina inre skatter hemliga"

http://www.soku.org/talmide/kyrkofader_johannes_av_korset.asp

Ett ungdomsmöte utan dess like.

Lyssna på denna predikan. Paul Washer har ett viktigt budskap till oss alla. Sådan undervisning behöver svenska kristna ungdomar. Det är en svavelpredikan :)

Om det inte är någon skillnad på kristna ungdomar och icke kristna. Vad är då syftet med att vara kristen?
När våra ungdomsmöten måste locka till sig ungdomar med en massa "coola shower" osv. Då är vi farligt ute. Shower som till stor del handlar om att visa icke kristna, att vi kristna minsann också är fräcka och tuffa. Det är absurt att härma den värdsliga äkta varan. Vill man ha en show går man på konsert på Ullevi. Vill man vara fräck, går man på krogen och coola fester. Vi kan aldrig mäta oss med dessa saker.
Vi undrar varför inte fler ungdomar blir kristna. Ja kanske beror det på oss själva, och det kristna liv vi lever.
Syns Gud i våra liv, så tror jag man inte behöver fundera på olika saker som skall "locka ungdomar"
Det var inte kyrkans "extravaganza" coola shower som väckte mitt intresse för kristen tro. Utan det var Gud själv.
Det finns något som vi har i våra liv som "icke kristna" inte har. Och det är Gud. Det är coolare än alla shower, barer osv.
Det är ett verk som bara Gud kan göra i oss och genom oss.

Följ mig!

Finns ett märkligt ställe i Matteus 9:9

"Jesus gick vidare och fick se en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" Då steg Matteus upp och följde honom."

Det tål att funderas på. Va hände egentligen? Det står så lite om detta möte. Man måste nästan använda sin fantasi för att förstå detta. Om en vilt främmande man kommer fram och säger "följ mig", då lämmnar man inte allt bara i ett enda svep. Något måste ha gjort Matteus så medveten om vem som stod framför honom att han bara valde att släppa allt. Vi vet inte mkt om honom, annat än att han var tulltjänsteman. Vem vet om han hade familj,barn osv. Men när Jesus kommer fram så lämnar han allt och följer.
Vad har ni för tankar kring detta korta, men ack så viktiga möte?

Todd Bentley och Kundalini

Ganska tyst om Todd nuförtiden efter skandalen. Och allt som skedde i Lakeland. All bara dog ut efter skandalen. Och det är verkligen dödstyst, det var många Svenskar som åkte dit och lovordade det. Livetsord tex.
Jag försvarade ofta Todd när det begav sig. Och jag har sett bra predikningar därifrån.
Därimot så var en det en del saker som Todd både gjorde och sade som kändes lite tveksamma. Han använde våld och sade en del New-age saker som jag reagerade på.
Men efter att ha sett lite andliga Kundalini videos på youtube så finns det slående likheter mellan Kundalini och dem andliga ting som skedde tex vid toronto, Lakeland.
Kundalini är en urgammal ockult form som härstammar från Indien. Kundalini handlar om kroppsliga sensationer av rörelse. Det är en demonisk ockult hänförelse. Mycket vanligt i New-age kretsar.

Här finns en intressant artikel om dem andliga ting som skedde under Lakeland.
http://www.elvorochjanne.se/LAKELAND%20OUTPOURING/TODD%20BENTLEY%20KUNDALINI%20OCH%20DEMONEN%20SAMAEL.htm

Vreden i bägaren

Abraham skulle precis sätta kniven i Isac. Han var beredd att offra honom. Men innan det sker kommer ett nej från himmelriket. Det är ingen gullig historia detta. Gud nöjer sig med Abrahams tro. Han var i tro redo att offra sin son.

Faderns sänder sin son, som är Gud.
Jesus vet en väg han måste vandra. Han väljer "den" vägen av egen kraft som människa.
När Jesus talade om vad som "måste ske" utgick han dels från vad Gamla testamentets profetior sagt skulle komma att ske med Människosonen, dels från vad Fadern uppenbarat för honom själv. Därför visste Jesus att Messias skulle gripas av de romerska styrkorna, han visste att han skulle räknas som förbrytare, han visste att Messias skulle torteras och avrättas - och han visste att han var Messias.
Det är ingen gullig historia. Det är ett smärtsamt straff att ta på sig. Det är av en sådan smärtsam kaliber att sonen i Getsemane säger:
"Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill." (Matt 26:39)
All denna fruktansvärda vrede och dom låter fadern sonen genomlida. Likt Abraham offrar fadern sonen. Men han löper hela linan ut. Och att ta på sig denna bägare av vrede och dom är jobbigt. Det ser vi som tydligast på korset där sonen skriker:
"Eli, Eli, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" (Matt 27:46)
Det råder en tystnad från fadern. Sonen är övergiven, all vrede och synd är lagd på honom.
Allt är sedan fullbordat. Templet bryts i två delar. Vägen är öppen.

Fadern dömer världen genom sonen, men samtidigt friar han världen. Dom och rättvisa skippas på samma gång. Kristendomens kärna. Det är detta vi firar på påsken..

Att dela filer

Har varit en lustig debatt på flashback angående fildelning och hur troende ser på detta.
Och det kom en del lustiga förslag får jag säga.

Vad tycker Jesus om fildelning?

"Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig." (Matt 5:42)

Sen Jesu mirakel med fiskarna och bröden. Jesus använder "en" upphovsrättslagsskyddad fisk, som sedan kopieras till 5000. Det är delning på hög nivå :)
Ja så roligt det kan bli ibland..

Gla påsk på er!

Paul Washer

En predikan med Paul Washer som är riktigt svavelosande. Jag håller på och ser den, lägger mest upp den så jag skall slippa leta efter den jämt.. Men den är fruktansvärt bra trots att den är lång.
Se den.

Funkar lite bättre genom google enligt mig, klicka -- här --

Alvin Platinga

Filosofen Alvin Platinga håller en föreläsning kring evolution vs ateism som kanske kan vara av intresse för er. Ganska tung föreläsning kring filosofiska frågor, men ack så intressant.

Skulle den inte fungera så tryck här:

En speciell familj

"När de visa männen hade farit, se, då visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: "Stig upp och ta med dig barnet och dess mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det." Josef steg då upp och tog om natten med sig barnet och dess mor och begav sig till Egypten" (Matt 2)

Satt och läste lite ur Matteus häromdagen. Och på något vis så blev detta ställe extra levande för mig. Jag sögs in i Marias och Josefs situation.
Jag minns själv hur det var precis när min son hade kommit. Man var både trött och lycklig känslig och allmänt förvirrad på något skumt vis.
Om vi då tänker på Maria och Josef. Dem har virrat runt och knappt fått någonstans sova, Maria var höggravid med alla symtom som det innebär.
Tillslut hittar dem en grotta bland djuren. Sen får Josef denna drömmen vi läser om här.
Och här vill jag gärna göra en paus och reda ut en del saker kring Josef.
För det första så måste ha Josef känt sig väldigt förvirrad. Han har inte haft sex med sin trolovade. Och hennes mage växer. Normalt sett så brukar det innebära att man har haft sex med en annan människa. Det är lite av samma dilemma som uppstår när två vita européer får ett barn som härstammar från Afrika. Det är ganska uppenbart då att mamman under sin Afrika vistelse varit otrogen.
Hursomhelst så kan jag förstå Josefs tvivel när Maria säger att den helige ande har givit henne ett barn (Yea sure, hade man själv spontant reagerat)
Men av någon underlig anledning så litar Josef på Maria. Och han står vid hennes sida, och litar på henne. Han får även ett flertal drömmar. Men jag kan ju givetvis spekulera att han även tvivlade trots sina drömmar.
Och när han får sin dröm att dem måste fly till Egypten, så måste detta ha varit en väldigt jobbig resa för dem. Man vet ju själv hur mesig,nervös man är när man skall resa nånstans, trots att allt är ordnat.
Att ge sig av mitt i natten till ett främmande land, man har ingen aning om hur det är där. Man vet inte hur saker skall ordna sig, finns det jobb, finns det boende, hur skall detta gå osv?. Ett sällskap på en man, en kvinna som nytt fött ett barn, samt det lilla barnet.
Man ger sig ut mitt i natten och förlitar sig på Gud fullt ut, det är fina förebilder i tron må jag säga. Jag vet inte om jag varit så kaxig i om jag vore i deras kläder.
Och det inte vilket barn som helst, utan det är Gud själv som föds som människa, och förlitar sig på att människor tar hand om honom, ger honom kärlek, mat osv.
Sedan vet vi alla vad som händer, Jesus växer upp och vid 30 års åldern bestämmer han sig för att predika Guds ord till folket.
3 år senare får Maria se sin son bli torterad, piskad, hånad. Och slutligen så får hon se sin son som hon fött, dö på ett kors. Det är ett tufft öde för Maria. Att mista sitt barn är lika smärtsamt för alla människor. Jag kan egentligen inte föreställa mig hur det skulle vara att se min son dö på ett liknande sätt, tanken är svindlande. För mig är Marias öde mycket tufft, hon är en stor förebild i tron för mig. Man kan förstå att dem tidiga lärjungarna vördande henne mycket stort.