Hur tänker ni kring vårt behov av att äta mat, kopplat till om det var Guds mening att att vi skulle göra så. Eller är vårt behov av mat en bieffekt av arvsynden?
Det finns ju dimension av att "var fruktsamma, bruka jorden osv" och det var meningen att människan skulle göra detta. Det blir ganska meningslöst att bruka jorden, bara för sakens skull utan att de del av dess frukter. Se 1 Mos 29. Detta sker innan syndafallet. Givetvis så beror det på hur man tolkar 1 Mosebok. Men jag vill iaf ställa frågan till er.
Behövde man äta även i evigheten? Och kommer man äta även i himelriket? Jesus talar om en måltid, där man ligger till bords, en fest osv, som visserligen kan tolkas i metaforer. Men är den helt tagen ur intet? Kan man tänka sig en tillvaro utan gemenskapen vid en måltid? Det är en viktig aspekt för alla människor, som förenar oss.
För bibeln talar inte om för oss, om det fanns en hunger även i evigheten, eller om den hunger som är kopplad till att vara beroende av jordens frukter, är en effekt av syndafallet.
Hur ser ni på detta?
Kallas inte manna för änglabröd eller änglamat?
SvaraRaderaPs. 78:24-25 han lät manna regna över dem,säd från himlen gav han dem. Människor fick äta änglars bröd. Han sände dem föda och de blev mätta.
Joh 6:31 Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."
Johannes skriver ganska mycket mer på temat att Jesus är brödet från himmelen...
Vish 16:20 Men åt ditt folk delade du i stället ut änglars mat; från himlen bjöd du dem ett bröd som var färdigt att ätas utan besvär för dem, som förmådde ge all tänkbar njutning och som kunde anpassa sig till vars och ens smak.
Jag tror alltså att vi skall äta också i himmelen. Men det är kanske mindre en så praktisk fråga som här på jorden. Centralt är i stället att måltiden formar gemenskapen. Det var så när de skulle ge sig av från Egypten, och har varit så hela tiden - framför allt sabbatsmåltiden. Det var ingen slump att Jesus valde påskmåltiden som den sista...
Jag har ingen aning om behovet att äta i ett efterliv, men jag kommer att tänka på en annan reflektion över ätandet som jag nyligen hörde.
SvaraRaderaNär Jesus instiftade nattvarden så var det ett "genidrag". Han tog något så vardagligt som att äta, att dela brödet, i åminnelse av sitt liv. Att äta är något som alla människor gör. Det var inget kulturellt eller etniskt specifikt på något sätt, utan katolskt.
Stefan.. Jag tänkte,också i liknande termer som dig kring mannat..
SvaraRaderaDet är intressant, jag får fundera lite mer över detta innan jag kan bidra med någon klokt.