"Varför äter er mästare med publikaner och syndare?" Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Gå och lär er vad detta ord betyder: Jag vill se barmhärtighet, inte offer.* Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare." (Matt 9:12-13)
Dessa verser har jag ofta funderat på..
Fanns det människor som var rättfärdiga innan Jesus kom? Om det gjorde det, hur påverkar detta synen på korset för oss? En del säger ju att Jesus gör oss rättfärdiga genom sin gärning på korset. Och att allt bara var misär innan Jesus kom. Och att ingen kunde vara rättfärdig i Guds ögon.. Och att Jesu verk på korset gör oss helt rättfärdiga.
Eller tolkar vi bara ordet "rättfärdig" på fel sätt.. Fanns det kanske människor som hade hjärtat på rätt ställe, och insåg sin synd redan innan Jesus verk på korset? Det bör det ha funnits.
Jesus säger till Natanael, att han är en sann Israelit. Han har inget svek i sig.
Det är så lätt att man fokuserar på Paulus och Jesus kritik emot vissa skriftlärda, och bildar sig en uppfattning om att alla var onda och ville frälsa sig själva.. Man kan lätt få uppfattningen att alla fariseer var högmodiga självfrälsare, som inte förstod något alls om frälsningen. Läser man Paulus texter utan att förstå sammanhanget kan det lätt uppstå problem kring detta. En del samfund har byggt hela sin teologi kring just detta. Dvs människans uselhet som grund för teologin.
Vad tror ni.. Fanns det rättfärdiga människor innan Jesu död på korset? Eller vad menas egentligen med rättfärdighet. Fokuserar vi för mycket på Paulus ord om att ingen kan vara rättfärdig med sina gärningar? Det finns ju en del Rabbiner som kritiserar Paulus ord om Judendomen.. Och att man inte alls ser sig själv som rättfärdiga på det sätt som Paulus beskriver om i breven. Man menar att han övertolkat fariseernas läror, och att Paulus helt bortsett på hur Israels folk står under Guds nåd. Dvs att trots Israels synder, så överger inte Herren sitt folk.. Rabbinerna menar då att Paulus kritik inte är helt relevant för en Jude. Paulus kritiserar snarare en aristokratisk sida av Judendomen i sina brev, dvs maktgalna överstepräster som allierat sig med Romarriket. Men i själva verket så finns det inte fog för att alla grenar inom fariseeismen var så som Paulus beskriver.
Och därför fanns det ärliga och rättfärdiga människor som hade hjärtat på rätt ställe innan Jesus kom till oss. Och därför stämmer Jesus ord från citaten från Matteus 9.
Eller?
Väldigt intressanta tankar som väcks...!
SvaraRaderaJag tror att det kan vara framkomligt att ta aristoteliska / skolastiska verktyg till hjälp för att se efter vad som går att reda ut, och var man hamnar.
Först är det inte självklart att rättfärdig betyder samma sak som frälst. Det är lätt att hitta rättfärdiga människor i GT: Abel, Noak etc. Annars verkar Enok i genesis, liksom Elia vara frälsta redan innan Jesus. Abraham skulle offra till Gud genom Melki-Sedek som var Guds präst - vad innebär det för hans gudsrelation och gudsgemenskap? Också Moses fick ta hjälp...
Jesus säger att patriarkerna inte är döda, Gud kallas för Abrahams, Isaks & Jakobs Gud. Han är en Gud för levande och inte för döda. Han säger att de som tror att de är döda tar grundligt miste. Han säger också att Abraham fick se honom och "gladde sig".
Å andra sidan är mänskligheten skild ifrån Gud genom synden, genom arvssynden. Det är endast henom Kristi offer, hans död och hans uppståndelse, som en fullkomlig återförening kan ske.
Det kan lösas genom att människorna som levde före Jesus hade gått ur tiden, och att de därför inte var beroende av när i tiden Jesus levde sitt jordiska liv.
Kanske den viktigaste frågan ändå är om vi lever i gemenskap med Gud, om han lever i oss, och om vi lever i honom. Såsom Fadern är i mig, och jag är i Fadern är också vi i er (fritt citerat ur minnet av Johannes-evangeliet? Jag tror att rubriken är utsändningstalet?).
En annan vinkel är att vi i vår tid kanske ibland har litet lättare att rättfärdiga våra handlingar än att vara rättfärdiga i dem?
Det finns flera helgon som levde innan Kristus. Alltså fanns det rättfärdiga. Jesus är inte bunden av tiden, Han är evig.
SvaraRaderaMan blir verkligen förvånad över att somliga i GT kallas rättfärdiga.
SvaraRaderaDet kan ju knappast betyda detsamma som frälst, eller?
Abraham räknades som rättfärdig på grund av sin tro.
Lot kallas också rättfärdig trots att han väl inte var perfekt, så det verkar vara så att tron och det faktum att man åtminstone försöker underordna sig Gud räknas som rättfärdighet.
Det är den som tror som får tillräkna sig rättfärdigheten från Gud genom Jesu Kristi offer på korset. Och detta gäller även de som dog innan Jesus kom i köttet.
Kanske går det att komma vidare med en annan vinkel.
SvaraRaderaJesus säger att vi är tjänare, och gör vad vi är ålagda. Kanske kan något av rättfärdigheten ligga i detta. Häri ligger inte ett krav på att lyckas med allt man företar sig, utan bara att göra sitt bästa.
När det gäller frälsningen är det uppenbart en frälsning från synden. I Johannes säger Jesus att lärjungarna inte tillhör världen. Hela stycket / talet verkar säga att "världen" och synden är samma sak i den meningen att de är "någon". Däremot inte i meningen att det är "något". Han menar inte att de är syndare därför att de lever i världen, utan att de är frälsta därför att de inte tillhör världen.
Sammankopplingen med de rättfärdiga i GT kanske ligger i att dessa människor satte sin förtröstan till Gud på ett sätt som verkligen är förebildligt när man tar sig litet tid att tänka igenom det hela.