tisdag 17 mars 2009

Förtröstan

"Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er" (Joh 14:16)

"Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå" (Matt 24:35 )

Upplyftande ord att förlita sig på. Det är lätt att man glömmer de löften vi har fått. Vad som än händer så lovar Jesus att aldrig lämna oss..

6 kommentarer:

  1. Det är hoppingivande att läsa om Guds löften. jag gör det gärna i både GT och NT. Rikedomen är oändlig - framför llt om man kan komma litet förbi orden i våra bibelöversättningar. Låt mig ge två exempel:

    Det som vi läser som lagen - Toran betyder egentligen "ORD". Det innebär både tilltal - Gud tlar till Israel som till inget annat folk, och lag - detta är mitt sista ord, och löfte - det har du mitt ord på. När vi läser inledningen till Johannes är det Guds ord som blir människa. När vi läser om Guds bud så är det mer väglednig, att vi kan få instruktioner och hålla honom i hand, När vi läser om löfte måste vi se det i ljuset av hans bud, dvs. kärleken. Och när vi börjar förstå kärleken - hur nära han vill komma oss, vilket offer han är beredd till, då förstår vi vad hans löfte kan vara värt.

    Mitt andra exempel är just ett bud, och vilken skillnad det gör hur man läser det. Det rör sig naturligtvis om första budet. I kristen tradition "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig". De är inledningen till ett regelverk, till förmaningar. Det är en sträng Gud och domare som talar. Börjar man med versen innan, så blir lyder det "Jag är Herren din Gud som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig." Här är det som om Gud hämtar sitt folk som en brud för att gifta sig, och buden säger att hon (folket) inte skall tro att det är bättre med någon annan (gud). Det är en kärlekens gud. Det är hans ord, hans löfte, hans vägledning...

    Det finns omekligen en enorm kraft i hans löften. Vem kan matcha dem?

    SvaraRadera
  2. Hejsan !
    Jag heter linda och det var jag som skrev och undrade vad den konstnären hette som hade målat den bilden . Michael Mucci . Hur fick du reda på det ? Jag hittar ingen information om honom och jag skulle behöva få fram det . Om du vet så kan du väl höra av dig till min mail .. Lindajohansson.90@hotmail.com

    God bless you . / Linda.

    SvaraRadera
  3. Linda... Han är en frilansande konstnär som gör lite arbete på en tidning i Sydney.. Det finns lite info om honon på nätet..

    "Michael Mucci started working at the UOW in 2001 as a teaching fellow with 20 years of experience as a professional artist in areas such as commercial art, animation, cartooning and editorial illustration.

    He is currently a part-time illustrator with the Sydney Morning Herald newspaper as well as freelancing. His work includes illustrations for children's books, book covers, portraiture, CD sleeve designs, logo/identity design and his own visual art creations for personal exhibitions.

    In 2000 he was awarded the ARIA award for his artwork used on Powderfinger's 'Internationalist' CD sleeve, besides being a finalist in both the 1994 Doug Moran Prize for portraiture and in 1989's Blake Religious Art Prize.

    For the past 15 years Michael has been using digital media to produce most of his commercial work, and hopes to pass on to students not only the techniques for using such a tool but also ways in which to create visually interesting and enticing images"

    https://www.uow.edu.au/crearts/staff/mucci.html

    http://www.artgallery.nsw.gov.au/media/archives_2006/prp_winner_06

    SvaraRadera
  4. bleb nått fel med den sista länken...

    http://www.artgallery.nsw.gov.au/media/archives_2006
    /prp_winner_06

    SvaraRadera
  5. Jag återkommer med tankar kring ditt inlägg stefan. Det innehöll många djup, måste lugn o ro för att svara..

    SvaraRadera
  6. Såg ett fint inlägg av dig stefan på credo.. Tar mig friheten och visar det här...

    "När man läser bibeln kan det många gånger vara givande att ta reda på sammanhang, både textmässigt, dvs i vilket sammanhang händer det man läser om? Men också kulturellt eftersom textera är skrivna vid olika tider och med olika tankar och kulturer runt omkring. Skapelseberättelsen förstår man mer av om man ser den som en polemik mot den tidens kultur och tankar. Matteusevangeliet har en viktig aspekt som polemik mot ett inskränkt tankesätt bland judarna osv.

    Vi blir också hämmade av våra översättninga. Ett exempel: Tora betyder inte bara lag, utan närmast ord som innefattar både lag och löfte. Betydelsen finns delvis på svenska i uttryck somdet har du mitt ord på, detta är mitt sista ord, men även med saga i t.ex. domsaga osv. Det innefattar både lag och löfte. En sak som gjorde Israel speciellt var att Gud talar till dem, de har hans ord. Lagen blir då inte bara regler utan vägledning. När psalmisterna frågar efter Guds bud frågar de efter hans vägledning. När Johannesevangeliet inleds med att I begynnelsen var ordet… så kan man koppla ihop det med lagen-ordet. Jesus uppfyller lagen-löftet-ordet… Det är ordet - tilltalet - som först uppenbarades på Sinai berg som nu har blivit kött.

    När det gäller frågan om fallna änglar kanske man kommer vidare genom att dela den i två delar.

    Den ena delen är att försöka reda ut vad människor hr trott och sagt vid olika tillfällen, och den andra vad som kan utkristalliseras av den mosaiskt-kristna traditionen.

    Inneboende i större delen av GT finns en utgångspunkt som är viktg. Gud har skapat allt, och allt han skapat är gott (1 mos 1). Ormen är inte ond för tt den är en orm, utan för att Satan materialiseras i den. Satan är alltså av andlig natur. Dessutom har han en vilja och en “arbetsförmåga”. Gud talar inte med honom utan endst till honom. Han har en vilja, men är tvungen att ta order. Vad kan han vara utom en skapad andlig makt - någon sorts ängel - som valt att använda sin makt till att gå emot Gud?

    Sedan är det helt kalrt att det sker en utveckling. I de tidiga skedena talar endast Gud, sedan okmmer det in allt fler änglar och först ganska nära Jesu tid framträder ett hopp om ett himmelrike tydligt formulerat (fr.a. i apokryferna). Jesus framstår då som en slutpunkt och ett svar. Senare har både kyrkorna och judarna svarat på fågor vartefter de dykt upp, liksom man kan se att det gjorts tidigare under historien. Frågorna har ställts i de olika kulturer och tankesätt som kommit och gått. Svren har varit fördjupningar av den tradition man burit på. Det är då endast av begränsat intresse att reda ut när, dvs som polemik mot vilken kultur, man funderat över och förklarat djävulens ursprung. Det material vi har tyder på att den omgivande kulturen och tiden var grekisk, för-romersk.

    Stefan"


    http://www.credoakademin.nu/index.php/forums/viewreply/19215/

    SvaraRadera