Otillräckligheten är en jobbig känsla. Den smyger sig på oss. Den vill få att inte duga som vi är. Den vill få oss att jämföra oss med andra. Otillräckligheten skapar en självömkan, vi tycker synd om oss själva. Vi vill få bekräftelse av andra för att bli glada igen. ”Se hur dålig jag är, se hur dåligt det går för mig och bra det går för alla andra, se hur lyckliga alla andra är, se hur perfekt den familjen är och så är inte våran.”
Men Gud säger något annat. Vi duger som vi är. Gud har inte skapat något förgäves. Alla är vi en del i hans skapelse. Men Otillräckligheten vill gärna få oss på fall. Bättre att kasta sin självömkan på Gud, med det vågar man ofta inte, varför? Där ligger svaret.
"Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?" (Matt 16:26)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar