tisdag 20 september 2011

Fader Vår – Några reflektioner

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. AMEN.
  1. Varifrån fick Jesus idén att vi skulle kalla Gud för Fader? Det finns inte belagt, och är knappast meningsfullt, i de omgivande polyteistiska hednareligionerna, där det emellertid i mytologin förekommer att Gudar får barn med människor (t.ex. Akilles), men det saknas helt likheter i tankegodset i övrigt. Få judar skulle kalla Gud för min Fader, utan kanske något mer allmänt, där Fader har betydelsen ursprung eller beskyddare, beroende på att man tillhörde Guds utvalda folk, hans egendomsfolk. Det närmaste vi kommer i judiskt/hebreiskt tankegods är att Gud i sitt förbund med David sade att Salomo skulle kallas Guds son – och därmed alla hans söner i nedstigande led, på motsvarande sätt som man var barn till patriarkerna Abraham, Isak och Jakob (Israel). Här får det emellertid två avgörande betydelser; dels att vi blir Guds barn, delar i Guds familj, vilket Paulus kommer att knyta an till, när han gör skillnad mellan en anställd/slav som bara får sin lön, och ett barn som får sitt arv. Det andra som är viktigt är att Guds löfte till David åter aktualiseras, och Guds son sätter sig på tronen. Det talar alltså om Guds löfte, hans rike och att vi är delar i hans familj!
  2. Det är lätt för oss att uppfatta ”Gud i himmelen” som ”Gud långt borta”, men centralt i tänkandet vid Jesu tid var att himmelen och jorden möts, och att det sker allra främst i templet. Den Helige Ande fanns i elden och i molnet, som räddade dem ut ur Egypten, och det sänkte sig över templet när Salomo invigde det. Gud är skapare av himmel och jord, och skapelsen fullkomnas då de båda förenas, då Gud kommer ner till jorden.
  3. Att Guds namn skall vara helgat kan synas självklart, men vad innebär det konkret? Helgat har en grundbetydelse av att vara avskiljt, reserverat, men också helt. Guds namn är kanske litet större än vi vanligen tänker. För oss är namn oftast en benämning som fungerar som en identifikation i kommunikation med andra, så att båda parter vet vad eller vem man talar om. Självklart finns denna aspekt med i detta sammanhang, men begreppet namn är i bibeln, när Gud är inblandad, mer något som pekar på en egenskap eller en kallelse. Patriarken Abram fick veta sitt namn Abraham därför att det betyder far till många folk, Patriarken Jakob fick namnet Israel för att han kämpat med Gud och människor och segrat, och Simon fick sitt namn Petrus (klippan) uppenbarat, för att ta ett exempel från Nya Testamentet. Gud avslöjar sitt namn i 2 mos 3:14 Gud sade: "Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.". Om Guds namn är ”Jag är”, och det pekar på hans grundläggande egenskap, så innebär det att han är varandets själva grund och essens. Om vi helgar Guds namn, så är det inte bara ett ord eller en benämning, och det räcker inte heller med en person eller ett objekt, utan det Gud är, dvs. själva varandet i sig, eller livet i dess fullhet.
  4. När vi ber ”tillkomme ditt rike” handlar det inte bara om att Guds rike är något, vars tillkomst vi väntar på, utan något ganska konkret. Vi var inne på himmelriket litet högre upp, och har kanske anledning att fundera litet kring vad det är. Jesus förkunnade Guds rike, men förklarade aldrig vad det är, vilket innebär att han sannolikt hade en förståelsegrund som var gemensam med judarna i Palestina under den aktuella tiden. Sannolikt tänkte de i ganska materiella och politiska termer. Det motsvarar inte våra slutsatser och uppfattningar, som oftast går i riktningen till ”efter döden”/”rent andligt och immateriellt” osv., så frågan är vad som egentligen menas? Varken eller? Både och? Mitt emellan? Svaret kanske ligger i att vi redan nu är medborgare i himmelriket och barn i Guds familj, och därför bör vara solidariska med det, precis som vi bör leva i solidaritet med, och efter förmåga bidra till, det samhälle där vi bor just nu.
  5. Nästa mening, ”ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden”, handlar inte om en fatalistisk hållning: jag kan ändå inte göra något åt det, eller det blir nog bäst så. Det är förvisso ett uttryck för ett djupt förtroende för Guds ledning, men det talar också om den djupa återföreningen mellan himmel och jord, mellan skaparen och skapelsen, om att vi vill vända oss mot Gud, och från det som skiljer oss ifrån honom.
  6. ”Vårt dagliga bröd giv oss i dag” betyder naturligtvis att vi frånber oss svält eller annan ofärd. Men vi tänker också på folket i öknen som Gud tog hand om, och gav manna varje dag (både efter uttåget ur Egypten, och profeten Elia i öknen), liksom på vårt andliga bröd, vårt manna från himmelen, vår änglamat; Kristi kropp i eukaristin.
  7. ”Förlåt oss våra synder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro” kan för oss verka vara alltför självklart, men för Jesus verkar det ha varit det viktigaste han hade att ge. I t.ex. Matteus 9 börjar han med att just förlåta synder, och gör sedan ett fysiskt helande för att bevisa att han har makt till det också. För judarna var (och är) en av de viktigaste högtiderna försoningsfesten (Yom Kippur), då alla som kunde var förpliktigade att komma till Jerusalem (liksom de var vid påsk & pingst). Syndens karaktär är att den är vad som skiljer oss från Gud, och ett av de viktigaste uppdragen Jesus gav apostlarna var just att förlåta synder. Vi bekänner ofta att Jesu lidande och död var just för syndernas förlåtelse.
  8. "Inled oss inte i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo." Vi kan i Gamla Testamentet läsa om hur Gud prövade folket, och hur de gång efter annan föll. Också vi frestas och faller. Ibland försöker vi att motstå någon frestelse, och det känns ofta så mödosamt att det krävs en hjältes karaktär för att härda ut. Kunde vi slippa något av det så… I vilket fall som helst vill vi be om att räddas ifrån det onda. Även om det ytligt och initialt kan ha sina lockelser, så vet vi att det i längden inte bara är smärtsamt eller tragiskt, utan att det leder till fördärv och död.

2 kommentarer:

  1. Jag bloggade om detta redan för tre år sen :)
    http://sleepaz.blogspot.com/2008/05/fader-vr.html

    Bra skrivet för övrigt..

    SvaraRadera
  2. Något sent kommenterat kanske, men jag skulle vilja tillägga att titeln "Fader" är den vanligaste titeln som tillskrivs himmelsguden i indo-europeiska traditioner; i grekisk religion finner vi alltså "Fader Zeus", och faderstiteln är som inbakad i Jupiters (den romerske motsvarigheten) namn (från italiskans iupater, där pater som bekant = fader).

    SvaraRadera