Ibland så är min tro väldigt svag. Som om att den inte räcker till.. Jag lyckas ibland övertyga mig själv att jag inte fixar att vara kristen, att jag inte pallar att följa Gud..
Ibland känns Gud så långt borta, helt tyst.
Gud var är du?
Hur jag kunna följa någon som är så tyst?
Varför skall jag värja mig mot syndens synliga lockelser och istället följa dig?
Varför föds jag till denna värld med en lockelse till syndens frukter?
varför kan jag inte välja din väg?
Varför kan jag inte vara den som jag i mitt inre vill vara?
Detta är hädiska ord som mitt hjärta talar.
David bad sådana böner till Gud också, det känns ibland befriande att en stor profet också kände så.
"Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta.
3Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
jag ropar om natten men finner ingen ro." (Psalm 22)
Ibland känns det dock som att jag kommer Gud som mest nära i dessa innersta ärliga böner från hjärtat. Det är märkligt att jag upplever det så. Egentligen så är dessa tankar rent ut sagt bedrövliga och skamliga. Men det tar ju dock inte ifrån mig att jag faktiskt känner så.
Jag tror att Gudsrelationen utvecklas, och att det sker i olika etapper. Just när det känns tomt är det kanske som mest värdefullt. Det är då man får tillfälle att undersöka vad och vem man längtar efter.
SvaraRaderaEn som kanske alltför rikt fick uppleva denna tomhet, det andliga mörkret, och att inte kunna känna Guds svar var Moder Teresa. På lördag skulle hon ha fyllt 100 år, och i anledning av det har man sammanställt en novena (nio-dagars-bön) som bygger på citat av henne. http://www.motherteresa.org/Novena/2010.html
En liten förklaring: Hela hennes liv kretsade kring ett kort bibelord: "Jag törstar". För henne betydde det en törst efter kärlek, av att Gud älskar oss, och att han har en omedelbar längtan efter oss. Längst ner till vänster på sidan kan man klicka sig mellan de olika dagarna. Innehållet är en kort meditation (tar någon minut att läsa) och ett par korta böner. Här kommer ett litet utdrag för er som har svårt med engelska:
Tema för dag 1: Lär känna den levande Jesus
Tanke för dag 1: Sök inte efter Jesus i fjärran länder. Han är inte där. Han är nära dig. Han är i dig.
Tema för dag 2: Jesus älskar dig.
Tanke för dag 2: Var inte rädd - du är dyrbar för Jesus. Han älskar dig.
Tema för dag 3: Hör honom säga till dig "Jag törstar"
Tanke för dag 3: Tänk efter! Gud törstar efter att du och jag skall komma att släcka hans törst.
Tema för dag 4: Jungfru Maria skall hjälpa dig
Tanke för dag 4: Så nära vi måste hålla oss till Maria som förstod vilket djup av Gudomlig kärlek som uppenbarades nr hon stod vid korsets fot och hörde Jesus ropa: "Jag törstar!"
Tema för dag 5: Lita blint på Jesus
Tanke för dag 5: Förtröstan på Gud förmår göra allt. Det är vår tomhet och vår ringhet som Gud behöver. Inte vår fullhet.
Tema för dag 6: Äkta kärlek och överlåtelse
Tanke för dag 6: Tillåt Gud att använda dig utan att rådfråga dig.
Tema för dag 7: Gud älskar en glad givare
Tanke för dag 7: Glädje är tecknet på förening med Gud, på Guds närvaro. Glädje är kärlek, den normala följden av ett hjärta som brinner av kärlek.
Tema för dag 8: Jesus gjorde sig till livets bröd, och till den hungrande
Tanke för dag 8: Tro att han, Jesus, är i brödets gestalt, och att han är i den hungrande, den törstande, den nakne, den sjuke, den ensamme, den oälskade, den hemlöse, den hjälplöse och den som saknar hopp.
Tema för dag 9: Helighet är när Jesus lever och handlar i mig
Tanke för dag 9: Kärlek till varandra är den säkraste vägen till stor helighet.
Det känns ändå som om tomheten mer handlar om Gudsbegreppets vara eller icke vara. Kan det verkligen finnas en gud osv..
SvaraRaderaEn del saker kan te sig problematiska med Gudsbegreppet, iaf enligt Ockhams princip, jobbiga teodicer, allt lidande osv.
Den senaste tiden har jag haft en del problem med synden, och varför vi har ärvt den. Och varför Gud skall straffa folk som föds med en medfödd sak som man ej kan påverka, ja förutom då att man skall tro på Jesu verk på korset, fast det kan man ju hellr inte påverka utan är behov av Guds nåd. En slags teologisk problematik helt enkelt. Hade exempelvis jag gjort det valet som Adam och Eva gjorde osv. Visserligen så beror det på hur man tolkar berättelsen. En del teologer menar att Adam och Eva gäller oss alla, och är en symbolisk berättelse om mänskligheten. Ja hur man än tolkar den, så har vi ändå ett arv som vi föds till utan att vi kan påverka det, det bara är så att vi föds i synd. Och det ledar till frågan, varför Gud väljer att skapa en art som föds blinda ifrån honom pga av en mans överträdelser. Är dettta rättvist tex..
Ja sådant kan få mig att ibland tvivla.. Djupa saker :)
Men det är väl som du säger, kanske utvecklas man i sin tro under åren som går.
Ibland följer jag helt enkelt Pascals råd - gör korstecknet och gör sedan något helt annat som att kolla på en komedi. ::)
SvaraRaderaAllt gott
Dsf, jo det var ett sätt att se på det. :)
SvaraRaderaLäs Göran Skyttes intervjubok med Wilfrid Stinissen, är mitt råd. Den heter Ansikte mot ansikte -samtal om kristen tro, och jag tror den kan hjälpa dig. Be mycket också och älska Gud. Och bekymra dig inte... Lägg allt i din Faders händer.
SvaraRaderaJag skall försöka att ta det i ordning...
SvaraRaderaSynden. Vi har ärvt den. Den konkreta innebörden är att vi är skilda ifrån Gud. Det innebär ingen skuld i sig, men väl att vi saknar något. Det är svårt att definiera exakt vad, så jag lämnar det tills vidare vid att det har något med Gud att göra. För att få en första förståelse kan man jämföra med polyteistiska system. Där krigar Gudarna med varandra, och de finns på något sätt i världen. Vår Gud övergår världen, han finns inte i vinden eller regnet, men han kan använda vind och regn. Han är skapelsens ultimate herre. Det vi saknar kan finnas någonstans i denna fullhet.
Gud straffar kanske inte det man inte kan rå för. Hans mål är inte att straffa. I stället kan man likna det vid att slå sönder ett fönster: det är en sak att förlåta och en annan att laga fönstret. Synden ställer till skada, och den måste repareras på något sätt. Det är för vår skull. Däremot låter han de människor som vill gå sina egna vägar - trots att resultatet är hemskt.
Teodecéproblemet har man brottats med länge... Den enklaste lösningen är följande:
1) Hur vi mår, i djupaste mening, ligger på något sätt inom oss.
2) Ju bättre inre förankring man har, desto mindre betyder det yttre.
3) Det inre kan antingen vändas endast till jaget, eller i riktning utåt.
4) Jaget leder till en yttersta tomhet, varför utåt är bättre.
5) Om man inte skall hamna i en cirkel, och bli beroende av det yttre, så måste man vända sig till något som övergår det vi har omkring oss. Alltså till Gud.
Frågan om varför Gud väljer att skapa den blinda människan... Den kräver att man funderar över vad kärlek egentligen är. Älskar man någon för att man får något? Eller för denna persons egen skull? Frågan kan också gälla Gud. Han vill bli älskad för sin egen skull, och då kan han ge oss mer än vad vi kunde föreställa oss...
När det gäller Guds rättvisa, så är frågan inte helt enkel att komma åt. Det enda som jag säkert kan säga är att jag inte klarar av att bedöma andra människor. Det finns alltid något jag inte vet, och inte kan ta hänsyn till. Dessutom känner jag sällan till målen... Allt beror på hur saker framställs. Har du t.ex. blivit presenterad som Johannas f.d. pojkvän ännu?
Gud är den han är. Han förblir densamme oavsett vad jag tänker om honom. Gud är rättvis han är rättvisan själv, det kan vara svårt att se det ibland och vi kommer kanske aldrig att se det i detta livet, men vi tror på den yttersta domen då allt skall bli uppenbart. Gud är inte på något sätt skyldig att ge någon perfekt kroppslig eller mental hälsa, vad vi kan vara säkra på är att han älskar oss sådana han har skapat oss. Therese av Jesusbarnet sade att hon var inte rädd för sin svaghet för Gud som är rättvis kommer att ta hänsyn fullkomligt till vår svaghet, han känner oss bättre än vi själva gör, och han älskar oss.
SvaraRaderaFår återkomma med svar till helgen.. Men tack för visat intresse för min frågeställning.
SvaraRaderaJag finner egenligen inget klokt att svara er.. Men jag tackar och bugar för era svar..
SvaraRadera