Jag har aldrig varit en stor anhängare av kristdemokraterna. Inte ens som kristen, inte för att jag har något emot den politik som Kd står för. De finns mycket bra saker inom Kd. Och tanken är inte att jag skall klanka ner på alla som röstar på KD. Så ta inte åt er.
Men om man tar det hela till sin spjutspets.
Jesus från nasareth dog på ett kors för hela mänskligheten. Så frågan är om Gud behöver en parti som KD för att sprida Guds rike? Nu vet ju jag att KD inte enbart finns pga detta. Men Kd finns för att stå för en kristen moral i samället.
Jag är skeptisk till att göra Jesus till politik. Han är större en så.
Jag har alltid haft en dragning till det vänstra blocket innan jag kom till tro. Men nu befinner jag mig utanför alla politiska ideologier. Att följa Guds vilja är att stå utanför allt detta, att följa Guds hjärta innebär att man inte kan placera sig på en politisk skala.
Att följa Gud är att göra det rätta. Och då har iaf jag svårt att placera mig som enbart KD tex. Men jag heller inte placera mig enbart till vänsterpariet.
Kanske får min kristna tro att se saker från ovan.
"Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den ovanifrån. Därför har den som utlämnat mig åt dig större skuld." (Joh 19:11)
Jag har också alltid varit vänster egentligen, uppvuxen som jag är med en sossepolitiker till mamma, men med allt starkare katolska värderingar känns det svårt att rösta vänster. Samtidigt hittar jag inga på högerkanten som passar mig heller. Jag har ingen aning om hur jag ska rösta i fortsättningen. Samtidigt tycker jag att det är min demokratiska skyldighet att rösta. Ett tydligt dilemma.
SvaraRaderaJag konstaterar att det bland katoliker finns helt olika "böjelser" i olika länder. I England har de ofta varit Labour, i USA ofta demokrater, i kontinentaleuropa ofta borgerliga, och i Spanien och östeuropa ofta på högerkanten.
SvaraRaderaJag tror varken katoliker eller andra kristna kan säga att ett visst politiskt synsät är mer kristet. För egen del har jag varit moderat i ungdomen, men med stor respekt för (s). Jag läämnade (m) för att de blev för extremliberala ca 1980. Jag respekterar (fp) för deras liberala hållningar som jag inte delar. Jag respekterar (c) för att de tar ett perspektiv som utgår ifrån mindre företag och institutioner. Jag lät mig engageras av (kd) för ca 10 år sedan då jag trodde att de ville visa ledarskap i moralfrågor. Jag lämnade när de kompromissade i abortfrågan, och finner det naturligt att de blir rundade i fråga om samkönade äktenskap.
Mitt problem emd vänstern är att de har en tendens till att exploatera en offermentalitet, och att de verkar tro att människors problem kan lösas med institutioner. Mitt problem med högern är att de inte visar ledarskap och går före när det gäller samma frågor. Alltför många människor saknar de nätverk som behövs för att kunna klara sig "helt och hållet på egen hand".