tisdag 14 oktober 2008

Länktips

Jag använder mig ofta av en riktigt bra sida när jag debatterar. Jag råkar ju vara en sådan person som inte nöjer mig med lite info om en viss sak.
Tex vilka var Fariseerna egentligen? Är det en rättvis bild som kyrkan förmedlat om fariseerna? Var alla så egenrättfärdiga och hårda?
Vilka judar hävdar att människan blir frälst genom goda gärningar? Lärde fariseerna självfrälsning?
Ofta framställs det kristna evangelet som fariseismens motsats. Och det är säkert så som bilden av fariseismen till stor del formats. Som den tänkta (få kristna har studerat fariseernas egna skrifter) motsatsen till kristen tro.

Vilka var egentligen Sadukeerna?
Man kopplar vanligen med rätta samman saddukeerna med den judiska aristokratin (rik adel) . Inte alla aristokrater var saddukeer. Men troligen var alla saddukeer aristokrater. Om aristokratin vet man en hel del. Saddukeerna bodde i Jerusalem. Saddukeerna var få till antalet men inflytelserika. Deras "bas" var templet. Man var allierade med Romarna och gick deras ärenden. Jesus ger sig på dessa, han anklagar dem för att vara som vackra gravstenar men ruttna insidan, dem har mutat sig till makten, men trots detta så tronar dem över Israels stammar.

Sen har vi esseerna som var den tredje gruppen under Jesus tid. Essernas skrifter är dem man hittat i Qumran grottan. Dessa fynd kastar nytt ljus över nya testamentet och ger svar på massor med frågor.
Man vet tämligen väl hur livet var inrättat för esseerna och vad de trodde på.
För övrigt var esseena en tämligen marginell grupp i det judiska samhället. De spelade ingen framträdande roll politiskt och satte inga bestående spår i samhället för övrigt.
Dem levde ett hårt och asketiskt liv, man höll sig bara till sina egna och var en sammansluten sekt.

I bergspredikan (Matt 5:43) har Jesus möjligen esseerna i Qumran i åtanke när han citerar uttrycket: "Ni har hört det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende."
Ingenstans är hat av fienden föreskriven i Gamla Testamentet. Däremot finns det i qumranförsamlingens föreskrifter.
Qumrantexterna visar att Johannesevangeliet hör hemma i judisk miljö. Språket och bilderna med kontrasterna, ljus - mörker, liv - död, finns också i Qumran. Esseerna kallade sig förresten för "Ljusets barn".

I ljuset av Qumran är det tydligt hur judisk Jesus var. Jesus förvaltade det judiska arvet
Samtidigt står det klart hur unik Jesus är, i synnerhet när det gäller anspråket han gör i sin person.
Liksom församlingen i Qumran levde Jesus i Gamla Testamentets värld. Metoder som liknar varandra använde han i bibelstudiet. Men han lade ut texten med en egen auktoritet - och kom till andra slutsatser. Enligt Jesu undervisning talar Gamla testamentet om honom själv. För qumranesseerna däremot handlade texterna i det närmaste uteslutande om dem själva. De var den utvalda resten som Gud räddar inför slutstriden och världens slut.
Det skiljer och förenar honom och esserna. Jesu var jude - inte den förste kristne. Men han gjorde anspråk på att vara Israels Messias och världens frälsare.

Spana in denna sidan om du tycker detta verkar intressant. Jag lovar det är det, Nya testamentet får ett helt annat djup när man förstår konfilkterna mellan det judiska sekterna. Jag har klippt in en del text därifrån till denna artikel.

http://www.tyresopingst.se/Darash/dar-tro.htm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar