"Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?" (Jak 2)
"Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar?* Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av - men inte inför Gud." (Rom 4)
"Ty av nåden är ni frälsta, genom tron... Guds gåva är det, inte på grund av gärningar" (Ef 2:8-10)
"Tro utan gärningar är död" (Jak 2:20)
Luther kallade Jakobs brev för "halmepistel"
Vad anser ni om Luther åsikter kring detta? Har den Lutherska andan drivit fram en kristendom där man bara kan luta sig emot nåden, och tron allena frälser oss. Dvs det räcker att man har sin tro, och thats it.. Eller vad anser ni?
Det är min fulla övertygelse att detta är ett av Luthers största misstag. Man kan inte skilja tro och handlingar. Eller, handlingarna uttrycker tron tydligare än orden.
SvaraRaderaJa vi har ju herrens egna ord från Matteus 25:
SvaraRadera"Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig"
En tro utan gärningar är stendöd.. Dock tolkas ibland Paulus teologi som "innan tron" kommer till människan så kan man inte prestera. Utan att det är Gud som ger tron som gåva : "Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom"(Joh 6:44)
Och att Jacob kan tolkas som efter man fått trons gåva. Om man inte handlar då, trots trons gåva, så är tron död. Tänker även på "Förvalta talententen som ni får i gåva, och gräv inte ner den" (Matt 25)
Fast samtidigt så mernar ändå Jacob att Abraham gör en konkret handling när han lyfter fram Isac till offer..
Och jag håller med dig, Luthers tolkning är inget jag delar.
Läste vad Birro skrev om Gud i Sverige,håller med dig Mikael,han är en typ av profet till Sverige! Hoppas folk tänker till på vad han skriver! Tänker även på ditt inlägg om tro.Hebr.11 kallas trons kapitel,där ser man tydligt att tron alltid har med sig konsekvenser,en tro utan en konsekvens av något slag är ingen levande tro! För min del önskar jag att tron ska vara en livsstil,det är ju inte vilken tro som helst,utan tron är riktad mot Jesus trons upphovsman.Biblisk tro är en fast övertygelse,en tillit till Gud och hans Ord,en bärande kraft som gör att vi klarar av livets svårigheter med Guds kraft! Av nåd genom tro är vi frälsta,det är start skottet för det nya livet i Jesus,då börjar den spännande resan med Gud!Jag vill leva varje dag med förväntan på vad Gud vill göra genom mig,han vill leva genom oss och möta människor genom oss,du och jag kanske är den enda Jesus de möter.Förvänta dig att Gud vill använda dig,då blir livet meningsfullt att leva! Mvh. L-G
SvaraRaderaLG.. Birros artikel var klockren. Tack för tipset
SvaraRaderahttp://www.expressen.se/sport/kronikorer/1.1470344/marcus-birro-gud-behover-inte-sverige-langre
Klockrenr L-G
SvaraRaderaJapp, väldigt bra skriver LG.. :)
SvaraRaderaSkriver en uppsats i ämnet.
SvaraRaderaIntressant att se att folkbibeln översätter annorlunda. Jak 2:21 "Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?" B2000 översätter "Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret?" Det blir ju en viktig nyansskillnad. I så fall antyder ju det att Abraham redan hade en rättfärdighet men att den efter Abrahams villighet att offra sin son blev erkänd. Det verkar för mig vara den mest logiska översättningen eftersom både Paulus och Jakobs citat från 1 mos 15:6 sker cirka 20 år innan Guds erkännande av Abrahams tro i 1 mos 22:12 då Gud säger genom en ängel "Lyft inte din hand mot pojken, och gör honom inget ont. Nu vet jag att du fruktar Gud, nu när du inte har vägrat mig din ende son." Och Jakob bekräftar detta synsätt genom att skriva "Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig." i vers 2:22.
En korrekt översättning av Jakobsbrevet borde enligt dessa logiska premisser vara att Abraham erkänns som rättfärdig, inte att han blir det, även om den översättningen rent textmässigt är korrekt. Men bibelordet måste man tolka och det gör inte alltid B2000.
Slutkontentan blir att Abraham tillräknas (utan förtjänst) sin rättfärdighet på grund av att han trodde på Gud men att denna tro fullbordas genom att han börjar leva genom den.
Abrahams egen rättfärdighet kan också diskuteras då han lyckas med konststycket att gifta bort sin egen fru till andra män inte en gång utan två gånger! Hans rättfärdighet måste ligga någon annanstans än i hans egna gärningar.
För att förklara saken bildligt så kan man säga att när man går in i ett mörkt rum så måste man trycka på ljuskontakten för att få ljus, då skulle man kunna påstå att man själv är den som gjorde att rummet blev ljust - vilket på ett sätt är sant - men det är ju knappast en själv som monterat lampan dragit strömkablar eller för den delen gjort ritningar samt uppfunnit glödlampan. Det har ju någon annan gjort. Och kanske det viktigaste av allt levererat strömmen som får lampan att lysa. Så det motsatta är också sant att det är någon annan som gjort och gör rummet ljust. Den första premissen i detta resonemang är Jakobs huvudbudskap i sitt brev. Du kan tro hur mycket du vill men om du inte trycker på lysknappen så befinner du dig fortfarande i mörker.
Men en kristens rättfärdighet kommer genom Jesu förlåtande gärning på korset vilken vi är kallade att följa i gärningar. Men det är gärningen som följer tron och inte tron som följer gärningen - Vilket är Paulus huvudpoäng i Romarbrevet.
Oj det blev långt hoppas jag kan få ner det här i uppsatsform.
Ve den som snor det jag har skrivit och använder till sina egna arbeten.
Eller nej föresten - Gud välsigna tjuven
Tack för mig.
Tomas L
Uppsala
Ps Birros krönika var lysande.
Tack för dina tankar Thomas.. Jag gillade verkligen liknelsen med lampan..
SvaraRadera