Jag och Johanna skall på begravning på fredag. Det är några släktingar till mig i församlingen vars 25 åriga son gick bort nyligen. Jag lider verkligen med föräldrarna, och denna smärtsamma känsla att förlora sitt barn vågar jag knappt tänka på. När jag ser min lilla glada 3åring till son leka och den glädje han sprider omkring sig. Att förlora honom, det skulle kännas obegripligt svårt.
Jag vet att dessa föräldrar har en stark tro, och trösten att dem en gång får träffa sin son en gång hos Gud lindrar smärtan. Tron ger människor hopp i dem mest hemska/tråkiga situationer.
Men saknaden är ändå oerhörd.
Ja, det var verkligen sorgligt...
SvaraRaderaMå Gud - och många goda vänner - vara hos föräldrarna... Lyssna, gång på gång till allt det de behöver prata om... Och mest bara finnas där.
Tack Charlotte :)
SvaraRadera