Detta är ett inlägg jag skrev på flashback för ett tag sen som handlar om att läsa bibeln ifrån sin historiska kontext. Och jag har studerat lite olika vinklingar kring detta..
Här är tex en intressant genomgång av Galaterbrevet ; http://www.tyresopingst.se/darash/galater4.htm
Men för er som inte orkar läsa sidan så kan jag sammanfatta kort.
Det som jag vill belysa är Paulus tal om att laggärningar inte frälser oss från Galaterbrevet 2:15
"Men vi vet att människan inte blir rättfärdig genom laggärningar, utan genom tron på Jesus Kristus. Därför har vi också satt vår tro till Kristus Jesus för att bli rättfärdiga genom tron på Kristus och inte genom laggärningar, ty av laggärningar blir ingen människa rättfärdig."
Vad menar egentligen Paulus med laggärningar? Är det att vara en god människa? Är det att försöka upprätthålla en syndfrihet genom asketism?
Vilka skriver Paulus brevet till, och hur kan man förstå brevet utifrån detta..
Paulus talar till Judar som hade svårt att acceptera att hedningar (icke judar) blivit inympade i Israels stam genom Jesu död på korset. Apostlagärningarna 15 visar mer ingående på denna konflikt i den tidiga kyrkan.
De menar att man måste konvertera till Judendomen för att bli en sann rättfärdig. Paulus menar att då att det inte hjälper. Man blir inte mer rättfärdig inför Gud för det som hedning. Konflikten i Apg 15 och Galaterbrevet handlar därför om att Judarna ville att de nya kristna hedningarna skulle anamma judiska seder och regler.
Frågan är därför om jag som hedning blir mer rättfärdig inför Gud om jag konverterar till judendomen.. Svaret är nej enligt Paulus.
Varför är detta något att bry sig om?
Jag tycker det är intressant då en del kristna samfund har byggt hela sin teologi kring detta.. Man plockar bibelverser utifrån sin historiska kontext, och omvandlar till ett västerländskt tankesätt, och skapar en sorts fientlighet till lagen. En sorts rädsla för "laggärningar", en lära som trycker ner människor.
Och att man fokuserar för mycket på Paulus ord om att ingen kan vara rättfärdig med sina gärningar. Det finns ju en del Rabbiner som kritiserar Paulus ord om Judendomen.. Och att man inte alls ser sig själv som rättfärdiga på det sätt som Paulus beskriver om i breven. Man menar att han övertolkat fariseernas läror, och att Paulus helt bortsett på hur Israels folk står under Guds nåd. Dvs att trots Israels synder, så överger inte Herren sitt folk.. Rabbinerna menar då att Paulus kritik inte är helt relevant för en Jude. Paulus kritiserar snarare en viss sida av judendomen som gjorde anspråk på en ett sorts syndfrihets ideal med lagen.
Men det är också svårt att klargöra vad som exakt var typiskt judiskt på Jesu tid.. Det fanns många förgreningar inom judendomen som alla gjorde anspråk på sanningen. Fariseer, sadukeer, essèer, diasporajudar, liberala alexandrinska judar som Filon.
Jag tycker därför det kan vara intressant att läsa Paulus brev med dessa tankegångar. Dvs där laggärnignar egentligen menas att vi hedningar skall konvertera till judendomen.. Det finns liksom ingen mellanväg där.. Antingen så lever man enligt laggärningar och blir jude, eller så står man utanför lagen.. Och kan således inte anklagas för att försöka göra laggärningar.
Vad har ni för tankar kring detta?
Jag orkade inte läsa allt i länken just nu, men hittade ändå ganska fort ett par saker som leder tankarna fel. Som så ofta ligger bristerna i fel utgångspunkter, varav falsk dikotomi är något som ofta nyttjas.
SvaraRaderaDet grundläggande felet i utgångspunkten ligger i att man någonstans antar att Paulus kommer med ett annat budskap än Jesus, och att det definitivt är ett annat än vad GT säger...
Den falska dikotomin som först dyker upp är att sätta laggärningar som motsats till tron på Jesus. Det är helt vilset.
Laggärningarna finns, som man riktigt påpekar, som en del av förbundet. De finns inte för att Gud behöver dem, utan för att människornas behov. De finns för att Gud skall uppenbara sig för världen genom Israel, enligt sitt löfte och sin plan.
Däremot räcker de inte i sig för att nå fram till Gud. De är inte ens vägen för alla människor, utan endast för dem som lever i förbundet. Varken Jesus eller Paulus övergav dem.
För att förstå vad Paulus menar kan man jämföra med om Jesus säger något liknande. Det gör han. Han kritiserar dem som uppfyller lagens bokstav för dess egen skull, dvs. utan att ha hjärtat med.
Matt 23:23-26
Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler! Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som rengör utsidan av bägaren och skålen, medan de inuti är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. Du blinde farisé, gör först bägaren ren inuti, så blir också utsidan ren.
Liknande står i Lukas kap 11.
I GT finner vi bland annat följande:
Jes 58:5-6
Är det en sådan fasta jag vill se:
en dag då man späker sig,
hänger med huvudet som ett strå,
ligger i säck och aska?
Kallar du det fasta,
en dag som behagar Herren?
Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok.
Hosea 6:6
Ty jag vill se kärlek, inte slaktoffer,
kunskap om Gud hellre än brännoffer.
Amos 5:22-24
När ni offrar till mig och kommer med era gåvor vill jag inte veta av dem,jag vill inte se åt era offer av gödboskap. Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte höra ditt strängaspel! Men låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström!
Det råder knappast någon tvekan om vad som menas. Jesu förkunnelse var densamma som de andra rabbinernas. Det är hjärtat som räknas.
Ändrade Paulus någonting? Ja och nej. Han ändrade inte innehållet, men han bytte publik.
Min poäng var väl, att kan jag som hedning utföra "laggärningar" utan att vara jude?
SvaraRaderaKan jag tillämpa bibelcitat till mitt liv från Paulus, som verkar vara skrivet till judar som blivit kristna? Kristna judar som hävdar att även hedningar skall konvertera till judendomen och följa judiska plikter såsom omskärelse.
Det jag kan förhålla mig till är ju att som hedning så behöver jag inte bli jude för att vara en sann kristen..
Mitt svar är att du kan utföra samma gärningar, men de är inte laggärningar. För att vara laggärningar måste de relatera till hela lagen, som är ett förbund, dvs. den är ömsesidig i så motto att Gud ger ett löfte. Det ger han inte till alla som vill, utan till ett folk. En endast, eller ens i första hand, individuell relation är en fullständig anomali. De personer som tog emot löftena fick inte se dem uppfyllda.
SvaraRaderaDet låter klokt Stefan..
SvaraRaderaVi kommer ev åka till Stockholm vid första advent, kanske kan träffas då?
Hoppas ni hinner hit ut också!
SvaraRaderaHejsan Stefan!
SvaraRadera"För att vara laggärningar måste de relatera till hela lagen, som är ett förbund, dvs...."
Vad är det för förbund du syftarn på? står det någonstans i Bibeln så får du vänligen skriva det:)
Hej Sleepaz!
Jag tror att lagarna gäller även för hedningarna och jag tror inte att det var Guds lagar som Paulus verkade vara emot i galaterna utn jag tror att det är de lagar som Shamai införde för att det skulle bli svårare för hedningar att kunna bli frälsta. En av de 18 lagar som han införde var omskärelsen som det står om i apg 15...
Jag vet inte hur mycket du vet om Shamai och Hillel men det var två väldigt stora styren under Jesu tid och just då så var shamai störst utav dem. Shamai hade en massa konstiga saker för sig men eftersom att han satt på mose stol"så var det han som hade "rätt" och det han sa gällde judarna.
I markus 7 t.ex så handlar det om när länrljugarna inte tvättade sina händer på rätt rituellt sätt som var en typisk judisk tradition och de anklagar Jesus för att hans lärjungar gjorde fel. Och jesus försvarade sig med att det som går in i människan inte gör henne oren utan det är det som går ut ur henne.
Paulus var lärd av en rabbi som var lärd av Hillel som var det andra stora styret som dock inte hade lika stor makt, men nu för tiden så följer judarna det som hillel har bestämt.
Läs mer på wikipedia och andra ställen om dem!:)
Det jag vill komma fram till är att Paulus var emot Shamai och hans saker och inte Guds lagar.
I matt 5:17 så säger Jesus "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda"
i 1johannesbrevet3:4 står det: var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.
Lagen på dessa båda ställer är översatt från ordet "Torah" från hebreiska som står för de fem moseböckerna:)
Hoppas ni har det bra, höres!
Allt står inte i bibeln. Om man i Stockholm väljer att köra på höger sida av vägen med hänvisning till lagen, så är det den svenska lagen som är relevant. Inte den norska eller amerikanska, inte heller den brittiska.
SvaraRaderaPå motsvarande sätt finns det män som låter omskära sig med hänvisning till koranen, till något medicinskt problem, till att det hel enkelt är deras önskan. Omskärelsen i sig gör inte att det blir en laggärning.
För att göra det hela lite mer allmänt. Det handlar om form och innehåll. Det ytter är det som är lätt att se, men de flesta är, vid viss eftertanke, beredda att säga att det är det inre som är det väsentliga. Om någon kör för fort är det viktiga om vederbörande mest tycker att det är roligt, eller mest anser sig vara så skicklig, eller bara anser sig ha någon sorts rätt att göra det - allt detta till priset av medtrafikanternas säkerhet - eller om om anledningen är att han har ett barn med andnöd, och bråttom till en vårdinrättning. Ett annat exempel kan vara att äta en god middag på hotellets restaurang. Det är en sak om man är på tjänsteresa och har en tråkig ensam kväll, och en annan om man är på smekmånad med sin käresta. Trots att maten är densamma.
När det gäller att de som talade ifrån mose stol hade rätt, är det något som Jesus bekräftar i 23:1-3 "Sedan talade Jesus till folket och sina lärjungar och sade: "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger ett och gör ett annat." Bakgrunden är att de har sin auktoritet ifrån Gud. Gud talar genom dem. När Jesus säger att man skall göra som de säger är det en hänvisning som alla förstod: 5 mos 5:32 "Följ nu troget det som Herren, er Gud, har befallt er. Ni skall inte vika av åt vare sig höger eller vänster" och 5 mos 17:11 "Anvisningarna de ger och domen de avkunnar skall du följa. Från det besked som de har gett dig får du inte vika av åt vare sig höger eller vänster." På motsvarande sätt lovade han senare att tala genom apostlarna. Dessa såg det som en fortsättning på de ämbeten som var instiftade i det förbund som de levde i, och gav det vidare med handpåläggning och bön.
De människor som inte accepterar, eller tror på det, eller tror att det bara var personliga uppdrag som försvann med personernas frånfällen, antar att de som talade ifrån mose stol gjorde det på egen auktoritet, eller för att de var kunniga, eller för att folk accepterade dem eller något liknande. Frågan är då naturlig varför deras tolkningar skulle vara bättre än mina, eller någon annans... Det är ett sätt att komma fram till Sola Scriptura, med den konkreta innebörden att det är de egna tolkningarna som gäller.