Jag tänkte skriva om Josefus. De flesta av er vet vem det är, men för er som aldrig hört talas om han, kommer här lite info.
Josefus var född år 37 eller 38 e.Kr., troligen död kort efter år 100, var en judisk historiker.
Josefus två viktigaste verk är ”
Om det judiska kriget” (han upplevde själv Jerusalems förstöring år 70) och "
Judisk historia". Båda dessa ger ovärderlig information om hans tids judendom. Han är den förste utombibliske författare som nämner Johannes Döparen, Jesus och Jakob ”Herrens broder”
Det finns två pratier parti i Josefus skrift som ofta kommer upp i debatter när man diskuterar Jesu existens. Många hävdar att det är kristna som förfalskat dessa skrifter.
Här kommer en text från (Josefus Antiquities judaice år 97)
“
Ungefär vid denna tid framträdde Jesus, en vis man, om det nu är tillbörligt att kalla honom en man. För han var en som gjorde förunderliga gärningar, en lärare för människor som gärna tar emot sanningen, och han drog till sig många både judar och av grekiskt ursprung. Han var Messias. Och när Pilatus, på grund av en anklagelse från våra ledande män, dömde honom till korset, upphörde inte de som först hade älskat honom att göra det. Ty han visade sig för dem på den tredje dagen levande igen, just som de gudomliga profeterna hade förutsagt dessa och tiotusen andra underbara ting om honom. Och ända till nu har de kristnas stam, uppkallade efter honom, inte dött ut”
Och denna text från "Judiska fornminnen".
”
Man kallade samman Sanhedrin och förde fram inför dem Jakob, brodern till Jesus, den så kallade Messias, och några andra män som han anklagade för att ha brutit mot lagen, och lämnade ut dem till att stenas”
Båda texterna får ofta utstå kritik. Kritikerna påstår att dem är sena kristna förfalskningar. Kritikernas argument är ofta att Josefus använder för snälla ord om Jesus. Man anser att en Jude inte skulle säga så osv.
Jag tänker ge några argument som motsäger att det rör sig om en förfalskning. Skall försöka att få det lite kortfattat, så det inte blir så långt. (Det blev långt ändå)
1. Det är väldigt mycket antaganden huruvida Josefus som historiker borde ha sagt/tyckt osv från kritikernas sida.
En historiker skall säga sanningen. Och om Josefus har fått info från dem kristna. Då är det denna info som Josefus berättar vidare. Det har ju egentligen inget med vad Josefus själv har för åsikt i frågan.
De tidiga kristna ansåg att Jesus inte var en vanlig man, han utförde mirakel, de kristna berättar att han blev korsfäst av Pilatus och återuppstod och visade sig för dem. Som journalist kan man givetvis framföra en historia utan att stå för det man framför, anser jag.
2. Jag tror inte det är möjligt att göra en förfalskning av det slaget utan att det märks.
Jag är rätt övertygad att det fanns lärda intellektuella människor som höll koll på vilka historiska skrifter som fanns och vad som stod i dem. Det bör ha funnits olika skrifter på olika bibliotek runt om i romerska riket. Att det bara fanns en skrift från Josefus låter inte rimligt.
Det måste även varit många romare och judar som läst Josefus originalskrifter som kunde se att någon lagt till text. Det bör ha funnits en tidsepok där människor tagit del av båda versionerna.
Det fanns även människor som inte gillade kristendomen, det fanns motståndare både inom filosofiska nyplatonska kretsar, även Judiska motståndare. Men även inom dem egna leden i form av synen på korsfästelsen, Marcion tex. Den markionitiska kyrkan fanns ju enda in på 300 talet.
Om man valde att interpolera texten i syftet att vinna debatter med den intelletuella eliten för att påvisa Jesu existens, bör snarare detta varit ett stort riskmoment mot trovärdigheten om det skulle upptäckas. Det finns alltid en risk att sådan kan upptäckas. Man bör ta sig en funderare om dessa relativt små citat var värt risken. Kunde man vara helt säker på att ingen tagit del av Josefus “orginal” skrifter.
3. Origenes, född cirka (år 185-254), bibeltolkare, teolog och kyrkofader. Skriver citat från Josefus citatet ni läste ovanför.. Detta sker alltså troligtvis på 200 talet.
Värt att notera är att Origenes tolkar Josefus text som att döden av Jesu bror är starten till det som drabbar Jerusalem. Och om man läser Josefus text så framgår inte detta solklart i texten.
Det tyder antingen på att Origenes själv inte hade tillgång till Josefus skrifter personligen när han citerade dem, eller så har han övertolkat texten. (Jämför med vad Eusebius, anser om Origenes citat senare)
Men det är inte så relevant, utan det intressanta är att Origenes mycket tidigt anser att Josefus har skrivit detta parti från ”Judiska fornminnen”
Även kyrkofadern Hegesippos (år 110 – 180) citerar ur Josefus skrift. Så det fanns info från kristen håll iaf mellan åren 150-200. Det innebär att man kan avfärda argumenten som kritikerna lägger fram angående förfalskningar som gjorts senare.
Här kommer Origenes tex ur “
Om Matteus”, 10:17 samt “
Mot Kelsos 2:13”
”
Och denne Jakob nådde hos folket ett sådant anseende för sin rättfärdighet, att när Flavius Josefus, som skrev ”Judiska fornminnen” i tjugo böcker, ville framlägga orsaken till att folket drabbades av så stora missöden att till och med templet jämnades med marken, sade att dessa händelser drabbade dem i enlighet med Guds vrede till följd av vad de gjorde med Jakob, brodern till Jesus som kallas Kristus. Och det underbara är, att fastän han inte erkände Jesus som Kristus [Messias] gav han ändå vittnesbörd om att Jakobs rättfärdighet var så stor; och han säger att människorna trodde att de hade lidit allt detta på grund av Jakob.”4. Jag nämde Eusebius tidigare. Kort info om honom: Eusebios av Caesarea född 263, död 339, var en kyrklig författare och stod den romerske kejsar Konstantin mycket nära. Eusebios skrev ett massivt historiskt verk som kallas ”kyrk-historien”
Nu till argumentet.
Om det skett en förfalskning ,då måste dessa börjat mycket tidigt, långt innan Eusebius skrev sina böcker.
Eusebius kommenterar Origenes citat i sin "kyrkohistoria"
Och ställer sig frågande om Origenes verkligen citerade från Josefus böcker, eller om han använt en muntlig källa.
Eusebius noterar att han inte kan finna de citat, som Origenes citerar i Josefus fornminnen(det rör sig om det parti där Jerusalems fall skall ha börjat efter Jacobs död) Origenes version är så att säga "mer kristenvänlig" än den version vi idag läser i Josefus.
Det visar hursomhaver att Eusebios ville lägga fram sanningen som stod i Josefus skrift som han hade tillgång till. När Eusebios började sina historiska verk då hade kristendomen blivit stadsreligion då fanns helt andra möjligheter till att få tag i skrifter anser jag. Han ser att Origenes övertolkat Josefus och lägger sin åsikt kring detta.
Man kan ju annars fråga sig varför Eusebios inte valde att fortsätta att “använda” sig av en “kristen-vänlig” Josefus version? Han hade ju lätt kunnat använda sig av Origines och Hegesippos som stabila källor för denna kristna version. Men han gjorde inte det, varför?
Ja det tål att funderas på..
5. Jag hur nu lagt fram argument som visar att kristna kände till Josefus citat där han nämner Jesus, redan så tidigt som år 150-200.
Om vi antar Josefus dog ca år 100. Han bör även ha lämnat ett muntligt arv efter sig, haft människor i sin närhet som han litade på, som kunde förvalta detta stora verk han ändå skrivit. Han fick ju även tre barn som mycket väl kan ha förvaltat faderns verk. Han gifte sig efter det Judiska kriget år 75 med en Judisk skönhet från Kreta. Verkar som han ändå hade det relativt lugnt efter det Judiska kriget.
Om vi då antar att dem tidiga kristna började förfalska Josefus verk redan 50 år efter hans död.
Hur kan man så snabbt efter en historikers död, börja förfalska ett verk? Protesterade ingen?
Fanns det inte människor som kände till Josefus verk? Vänner, kollegor, barn, barnbarn som hade kunskap om Josefus verk?
En teori är att :
Det är möjligt att ingen protesterade, då Josefus varken var särkilt populär bland Judarna eller Romarna. (anledningen till det är att Josefus, ansågs om en förädrare under det Judiska kriget av judar)
Och att kristna kunde i sin egen takt förfalska ett verk som ingen brydde sig om. Men då är frågan om det är lönt att förfalska ett verk som ingen direkt bryr sig om, och i detta fallet så bör ju dem kristna velat påvisa att Jesus nämndes i starka källor. Och mycket tyder på att dem tidiga kristna debatterade med Judar och romare/greker. Var det en smart strategi?
Men kan det ha gått till så? Är inte evangelierna en mer slagkraftig slägga än Josefus för att påvisa Jesu existens.
Sett ur den tidens ögon så är jag tveksam till att man ens talade i termer som “utombibliska” historiska källor för att påvisa Jesu existens. Nya testamentet var ju inte ens “kanon” på denna tiden liksom.
Fanns det då ett behov av att förfalska historiska källor, när man själv hade historiska skrifter i form av brev och evangelier?
Bara lite tankar. :)
I 1 Samuelsboken 4:11 stal filistéerna Förbundsarken. Israel är den rättmätige ägaren till Förbundsarken.
