Jag satt och läste lite i bibeln i morse från Kolosserbrevet. Och dessa verser nedanför berörde mig särskilt. Tänkte att det kanske kunde vara värt för er att begrunda Paulus förböner här..
"Från den dag då vi fick höra detta har vi därför ständigt bett för er. Vår bön är att ni skall fyllas av kunskap om Guds vilja, med all andlig vishet och insikt, så att ni kan leva värdigt Herren och på allt sätt behaga honom med alla slags goda gärningar när ni bär frukt och växer till i kunskapen om Gud.
Hans härlighets kraft skall på allt sätt ge er styrka att alltid och med glädje vara uthålliga och tålmodiga, och ni skall tacka Fadern, som har gjort er värdiga att få del i det arv som väntar de heliga i ljuset. Han har räddat oss ur mörkrets välde och fört oss in i sin älskade sons rike, och genom Sonen har vi friköpts och fått förlåtelse för våra synder. Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom.
Och han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste, ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen" (Kol 1:9-18)
Det är en hymn från urkyrkan som vävts in i texten. Just sådana element förekommer i både GT och NT. Från ett "akademiskt" perspektiv är de intressanta eftersom de ger svar på ett par olika frågor:
SvaraRadera1) Vad trodde man allmänt, vad var allmänt accepterat? Det hade inte blivit så om det inte uttryckt den tro som fanns, på ett sådant sätt som församlingen kunde stämma in i.
2) Sättet att argumentera är fortfarande vanligt i de katolska och ortodoxa kyrkorna: man hänvisar till hur tron levs och uttrycks i psalmer och liturgi, lika mycket som i diverse beslut eller formuleringar.
Från ett perspektiv där vi diskuterar trosfrågor mellan protestanter (evangelikaler) och katoliker, kan det vara värt att titta på några punkter:
1)Det vi skall få kunskap om är Guds vilja. Inte en kunskap om doktrinära påståenden.
2) Målet är att leva ett heligt liv.
3) I någon mening befinner vi oss redan i Guds rike(!)
4) Kristologin påminner starkt om Johannes, och skiljer sig mot vad Paulus skriver på andra ställen.*
5) Avslutningen är ett exempel på mysticism. Kyrkan är en kropp, i vilken all fullhet bor. Kroppen har samma blod som huvudet. Blodet i biblisk mening betyder själen (människor dör när de slutar att andas, och när pulsen slutar slå). Detta blod som genomflyter kyrkan / kroppen skall alltså Gud använda för att stifta fred och försona allt med sig. Jesus sade "tag och drick ... detta är mitt blod".
*Om kristologi:
Den första frågan är om Jesus är Messias.
Nej--> vi är färdiga
Ja --> är han
a) människa
b) gudomlig
c) Gud
d) Både människa och Gud
Svarar man a)- c) är fortsättningen enkel, men om man svarar d) blir följdfrågan om han är av evighet, eller om han blev upphöjd till att bli Gud vid något tillfälle, dvs. gjorde Gud honom till sin son vid avlelsen, vid födelsen, vid dopet eller vid uppståndelsen? Paulus skriver flera gånger att Gud gjorde Jesus till ... Diskussionen bland de tidiga kristna verkar i övrigt ha varit ganska vildvuxen. Senare tiders kristna har velat tolka det på ett snällt sätt, och anta att de betonade olika saker och sidor efter lokala behov. Till en del var det nog så att man utvecklade litet olika förkunnelser på olika håll utan att låta sig störas alltför mycket av varandra.