lördag 29 november 2008

BD



Broder Daniel är en sådan där grupp som bara inte går att ta bort från mitt liv. Jag minns att jag skämdes över att lyssna på dem som yngre, då jag kanke var mer den kille som lyssnade på Iron-Maiden och Metallica. Och en sådan kille kan bara inte gilla dessa sorgliga sånger som Broder Daniel gör. Det måste man hålla tyst med om man skall bevara sin coola image. Men jag lyssnade på dem i hemlighet, och när filmen Fucking Åmål kom där Broder Daniel har flera soundtrack i så blev låtarna ännu bättre. Jag gillade den filmen, och låtarna växte i med den filmen.

Men Broder Daniel finns med mig än idag, jag spelar ibland deras låtar på gitarr. Dom har något äkta som är mkt sällsynt bland dagens komersiella band.
Sångaren Henrik blottar sitt hjärta på ett helt makalöst sätt. Han blottar sin sorg som ingen annan vågar. Och det kanske därför Broder Daniels fans mestadels är outsiders och människor som kan ta till sig den sorgen.
Jag vet inte varför jag fortfarande gillar detta band. Men på något vis berör dem mitt hjärta med sin enkelhet och dess geniala musik.
Så nu blottar jag mitt hjärta och erkänner att jag gillar Broder Daniel :)

onsdag 26 november 2008

Att "hata" dem vi älskar

Herrens ord kan ibland vara mycket hårda när man läser dem. Jesus är radikal, och det gillar jag, det är inget tramsigt när herren talar. Det är hårda bud. :)
Jag tänker framförallt på detta från Lukas 14:26 :
"Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge"

Den här fattade jag inte alls det första gångerna jag läste bibeln, hur skall man kunna hata sin mor och far och sina barn för att följa Jesus?
För egentligen så är det en motsägelse när Jesus ber oss att älska våra medmänniskor med samtidigt så skall vi hata mor och far för att följa honom.
Men efter att ha läst Lewis tolkning av detta kapitel så började jag helt plötsligt förstå innebörden av detta omstridda kapitel.
Och vi ser det som tydligast på det ställe i evangelierna när Jesus hårt och bestämt avvisar Petrus som är hans närmaste vän.
”Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar
Och här kan man säga att herren hatar Petrus i den bemärkelsen när han säger ” Gå bort ifrån mig”
Men det byter inte att Jesus i sig hatar Petrus som person, lika lite som det betyder att vi skall hata våra föräldrar.
Men Jesus avvisar ett medlidande smicker som kommer från Petrus mun. Och det hat som Jesus pratar om, tror jag handlar om att när det väl gäller så måste vi avvisa eller underkänna våra närmaste och käraste om det kommer i mellan oss och lydnaden för Gud.
Och hur en sådan situation kan vara det kan jag inte svara på. Förhoppningsvis så kommer vi inte att vara med om sådana situationer där vi tvingas avvisa våra kära.
Men ett är säkert, kärleken till människor kan gå upp och ner och ibland svalna. Vi känner besvikelse när våra nära och kära dör bort. Och det är det bistra verkligheten med att kunna känna kärlek. Hjärtan blir så plågat när någon vi älskar dör bort. Och kanske är det här man skall försöka göra sina val klokt. Den kärlek som Gud ger oss varar för evigt. Han sviker aldrig. Han dör aldrig. Och om vi söker Gud kanske vi kan klara dem bistra och sorgliga stygn som uppstår i hjärtat när en människa i vår närhet dör ifrån oss. Att söka sig till Gud är att finna tröst och ro hos kärlekens källa.

Återigen tack till Cs Lewis.

söndag 23 november 2008

Älska sin nästa såsom sig själv

Vad menas egentligen med detta? Att älska någon som sig själv, hur pass mycket älskar jag mig själv?
Om man tänker lite på saken så har jag knappast någon tillgivenhet och sympati för mig själv, och det är inte ens alltid jag trivs i mitt eget sällskap. Alltså betyder tydligen ”att älska sin nästa” inte samma sak som ”tycka om en person” eller ”ha sympati för en person
Tycker jag kanske bra om mig själv? Tycker jag att jag är en sympatisk bekantskap? Jo jag är rädd att det ibland gör det, men det är inte därför jag älskar mig själv.
Att älska mina ovänner betyder tydligen inte då heller att jag tycker att det är sympatiska. Det är en oerhörd lättnad.
Då ofta icke kristna tror att just ”älska din nästa som dig som dig själv” handlar om att man i grunden kommer underfund med att det inte är så illa ställt med dem, fastän det är tydligt att så är fallet.
I mina mest klarsynta ögonblick tycker jag inte bara att jag själv är en sympatisk person, utan jag vet att jag är en mycket otrevlig person. Jag kan med förskräckelse tänka på en del saker jag gjort förr i tiden.. Alltså kan jag med all rätt tänka och känna vrede till saker som min nästa har gjort.
Eller som man klassiskt brukar säga. Man kan hata en ond människas handlingar med inte den onda människan. Eller som dom även säger. Hata synden men inte människan.

Lite tankar kring detta. Tagit en del från Cs Lewis bok "Den djupa glädjen"

fredag 21 november 2008

Sagan om ringen

Har just nu en "Sagan om ringen" period. Och jag älskar verkligen Tolkiens böcker. Framförallt dem kristna inslagen som enligt mig är uppenbara. Hittade en skön blogg som tänkt till lite kring detta med Tolkien som var katolik och dess påverkan på böckerna. Jag tycker detta är mkt intressant, ser gärna en debatt kring det :)
Här kommer texten:

"Till skillnad från C.S. Lewis ville Tolkien inte göra sin kristusgestalt uppenbar i sina böcker. Istället döljer han kristuskaraktärerna bakom olika personer. C.S. Lewis kristuskaraktär i Narnaböckerna är givetvis Aslan som dör och återuppstår för att rädda Narnia. Det finns nu tre personer i Tolkiens egen berättelse som dör och återuppstår, fast på olika sätt och med olika syften. Dessa tre är Gandalf, Frodo och Aragorn. Alla tre räddar Midgård genom sina gärningar och alla tre är därför bokens huvudkaraktärer. De motsvarar även de tre messianska uppdragen hos Kristus. Kristus är profet, överstepräst och konung. Gandalf är profet (förutspår händelserna i förväg), Frodo är präst (bär fram offret, d.v.s. sig själv) och Aragorn är konung (leder de avgörande striderna).

I egenskap av präst går Frodo en liknande Golgatha-vandring som Kristus. Sam motsvarar Simon av Syrene som stundom bär både Kristus och hans kors, d.v.s. ringen. Hans bestigning av Domedagsberget är en bestigning av kullen där Kristus korsfästes och likt Kristus är han tvungen att ge sitt liv för att Midgård skall leva.

De tre personerna motsvarar även vad grekerna såg som själens tre krafter, nämligen huvud, hjärta och händer d.v.s. intelligens, samvete och vilja. Aragorn visar sin viljestyrka vid flera tillfällen. När Rohan står inför sitt avgörande slag, förtvivlar Legolas (och i stort sett alla andra), men Aragorn står orubbligt fast vid sin bestämda vilja. När Sam vill dräpa Gollum är det Frodos samvete som hindrar honom. Både Aragorn och Frodo vägleds av Gandalf i sina respektive uppdrag.

En annan kristologisk aspekt av Sagan om Ringen är den gudomliga försynen som vid rätt tillfälle agerar och sänder in bokens frälsare i historien. Den slutliga segern över Sauron har en förhistoria som vittnar om ett historiskt fall där Isildurs synd att inte förstöra maktens ring leder till att ondskan består och går i arv. Förbannelsen hävs via en händelsekedja som inträffar lång tid efteråt. Detta är Sagan om Ringens Gamla Förbund. Snart efter Aragorns födelse tar Aragorns mor sin tillflykt bland älverna för att söka skydd för sin son. Här finns tydliga marianska kopplingar. Från barndomen fram till Aragorns vuxna ålder vet vi inte så mycket om honom förutom att han är en utbygdsjägare från Norr och arvinge till Gondors tron. Han träder ut i offentligheten först efter mötet med Frodo. Han har dessutom “helande” krafter.

Ringen står i ett symboliskt motsatsförhållande till korset. Korset ger liv, ringen tar liv. Korset befriar människan, ringen förslavar henne. Ringen vill krympa allt liv och föra det in i tomheten. Korset vill expandera Livet i alla fyra riktningar. Korset arbetar genom människans frihet, ringen ignorerar hennes frihet. Frodo försöker vinna tillbaka Gollum till livet och hans sanna jag (som Smeagol) genom hans fria samtycke. Ringen förslavar Gollum och förlänger hans liv som Gollum. Ringen förleder till att söka makten och äran i denna världen (där världen och skapelsen är två olika saker - världen är en symbol för människans laster, oordnade drifter i skapelsen, skapelsen i sig är något gott och eftersträvansvärt), korset inbjuder människan att söka Guds ära och ödmjukhet under Guds vilja. "


http://fas.motpol.nu/?p=1015#comments

tisdag 18 november 2008

Nu börjar det bli kallt


Jag börjar sakna värmen nu, vill gärna tillbaka till mitt favorit land Grekland. Då jag råkar gilla grekisk musik så bjuder jag på lite Mikis Theodorakis.
Lyssna och njut och tänk på Paulus resor i Thessaloníki :)

måndag 17 november 2008

Lite blandat

Min församling har börjat med att 3 min varje vecka låta en medlem berätta om sitt liv och vad Gud har gjort osv under Gudstjänsten. Det är verkligen spännande att höra folks vittnesbörd. Igår var det min tur att vittna inför församlingen. Jag som hatar att stå inför folk.
och jag var mkt nervös kan jag lova, sov knappt alls kvällen innan. Jag hade planerat in i minsta detalj vad jag skulle berätta. När jag väl stod där uppe med en mick i handen så blev det helt stopp i huvudet.
Fick liksom tala ur hjärtat och lita på Gud. Jag vet inte rikigt vad jag sa, men andra sa att det blev rätt bra :)
Men det känns så gott när man besegrar sin feghet och litar på Gud.

Idag hände föresten en annan grej med mig. Jag har känt mig lite halvkass och förkyld hela dagen. Men mot slutet av eftermiddagen så mådde jag verklingen rikigt dåligt. Då jag skulle iväg på ett föräldramöte på dagis så var jag orolig att jag skulle vara tvungen att ställa in. Jag gick in på toa på jobbet och bad en bön till Gud. "Jesus ge mig styrka så jag orkar ta mig igenom mötet, låt dina ande ge mig styrka"
Jag kände att jag fylldes av en gudsnärvaro. Helt plötsligt var jag helt frisk. Ett mirakel skedde så här mitt i vardagen :)

tisdag 11 november 2008

Credo

Ville bara tipsa om ett mkt bra inlägg på credoakademin skrivet av Mats Selander.
http://www.credoakademin.nu/index.php/forums/viewreply/8373/

söndag 9 november 2008

Guds allsmäktighet

Det är väldigt ofta som man råkar i en debatt på flashback om just detta. Ateisten vill visa hur orimlig en tro på Gud är genom att använda sig av orimliga ordlekar som gäller just Guds allsmäkighet. Här är ett vanligt exempel:
"Till exempel, kan gud skapa en sten så tung att ingen kan lyfta den? Om han är allsmäktig så är det klart han kan, men här kommer problemet.Om den är så tung att han inte kan lyfta den så är han ju inte allsmäktig. Om han däremot kan lyfta den så kan han ju inte skapa en sten som inte går att lyfta och är därför inte allsmäktig"

Det är en ganska bra fråga som kräver att man tänker innan man svarar. Och dessa svar gav jag i den senaste debatten, med lite hjälp av Lewsis såklart :)
Iskra var också med i debatten och sade kloka saker. Debatten kan ni följa här

CS Lewis:
“Hans allmakt innebär makt att göra allt som har en reell möjlighet, inte att göra det som är omöjligt i sitt innersta väsen. Du kan tillskriva mirakler till honom, men inte nonsens. Detta är inte någon begränsning av hans makt. Om du väljer att säga att ”Gud kan ge fri vilja till en varelse, samtidigt som han förvägrar varelsen sin fria vilja”, så har du inte lyckats säga ”någonting” om Gud: meningslösa kombinationer av ord får inte mening bara för att vi lägger till prefixen ”Gud kan.” … Det är lika omöjligt för Gud att utföra två alternativ som utesluter varandra, som det är för den svagaste av hans varelser; detta beror inte på att hans makt har stött på ett hinder, utan för att nonsens fortsätter vara nonsens även när vi talar om Gud"

Sleepaz:
"Om vi tänker att Gud står bortom tid och rum. Då innebär det att din frågeställning angående stenen blir nonsens ur ett sådant perspektiv. Tänk dig en tavla (som kan symbolisera jorden), när konstnären (Gud) målar tavlan så blir den levande och konstären skapar en värld i tavlan (tid). Men när konstnären inte målar tavlan då står den världen stilla sett ur konstnärens ögon, han kan då tex måla en annan tavla och på såvis skapa en ny tid där. Konstnären står utanför den tid han själv skapat. Skaparen kan då göra som han vill med den värld han skapat, han kan sålledes måla en stooor sten på tavlan, men i ett enda nu kan han avbryta sitt verk för att kringgå din ordlek. Det räcker att sluta måla. Sen så sätter du dina begränsningar till hur Guds väsen är. Enligt kristen tro är Gud av ett andligt väsen som är en treenighet. Om fadern skapar en sten som är så tung att fadern själv inte kan bära den då kan sonen bära upp den. Då har ju Guds väsen kringått ordleken."

"Tänk dig att jag skriver en roman om en figur som heter Kenta. Och om vi tänker oss att jag håller på med en meningen i boken, jag skriver "Kenta skulle precis öppna den andra ölen, då det ringer på Kentas dörr". För Kenta ringer det på dörren precis när han öppnar sin andra öl, det förflyter ingen tid därimellan. Men jag som är Kentas skapare och författare lever inte i denna påhittade tid. Jag kan ha arbeteat 10 timmar mellan det att Kenta drack sin andra öl till att det ringde på dörren. Jag kan tänka på Kenta varje dag i vecka utan att detta märks i bokens tid. För Kenta existerar den tid jag skapt till honom. Han kan aldrig greppa att jag tänkt på den meningen i 10 timmar.
Anledningen till vaför jag skriver detta. Är att stenen är något som inte fungerar på Guds väsen, då det är han som skapat stenens möjlighet till existens. Liknelsen med Kenta blir då relevant för oss. Det är Gud som skapt oss. Och han står utanför den verklighet vi lever i. Och då blir det som Lewsis säger. Att tillskriva Gud nonsens är nonsens även för Gud."





lördag 8 november 2008

Predikan om bön

En bra predikan om bönelivet med Uffe Ekman. Som är värd att se/lyssna på.
http://mediaplayer.livetsord.se/?ID=2416

onsdag 5 november 2008

Bloggtips

Bloggaren ungdomsledaren får verkligen till det i sina inlägg. Han blottar sitt innersta på ett mkt vackert sätt. Han har förstått vad det handlar om. Jag uppskattar detta.

"Vi blir inte kristna genom att förändra vår livsföring, det är ingen livsstil. Snarare handlar det om att hitta vårt livs kärlek och förstå att vi med Gud som Pappa ingår i en utvald familj. Kärleken och längtan efter att hålla den sammansvetsad, öppen och varm blir meningen med livet. Med ett ”omskuret hjärta” lär vi oss att skilja ljuset från mörkret, kärleken från synden."


Läs och njut resten här

Ett udda bibelställe

Satt och läste lite i Ordspråksboken precis. Och då jag kom till ett kapitel och det är rätt speciella tips dem ger här. Har svårt att se detta predikas i en kyrka idag. Eller vad tror ni? :)

"Det anstår inte kungar att dricka vin,
ej furstar att fråga efter starka drycker,
så att de dricker och glömmer lagen
och vränger rätten för alla nödens barn.
Ge starka drycker åt den som håller på att förgås
och vin åt bedrövade själar.
Låt dem dricka och glömma sin fattigdom,
så att de slutar tänka på sitt elände"
(Ords 31:4-9)

söndag 2 november 2008

I tron

Varje nytt andetag luft som jag blåser in i mina lungor gör jag i trons kraft. Jag ser inte luften men ändå tror jag att den finns där. Likadan är min tro på Gud. Jag ser inte Gud men i tron litar jag på Gud.
Det lilla barnet som skall ta sina första simtag i vattnet är livrädd, men kastar ändå sig ut i vattnet och litar på att den undervisning simläraren lärt fungerar. I tron utför barnet sina första simtag.
Likadant när man ligger på sjukhussängen och skall operera sig. Man vet att läkarna är duktiga och att det flesta operationer går bra. Men ändå så uppstår en splitting i förnuftet. I tron på att läkararen skall utföra ett bra jobb ger jag bort min kropp till deras förfogande.
Det är väl lite så tron fungerar i mitt liv. Trots att man ibland har svårt att sätta fingeret på vad Gud är för något, det uppstår likt patienten en splittning i förnuftet. Men i tron kastar jag mig i det jag inte ser, jag kastar mig i Guds händer och lägger mitt liv till förfogande, jag ger min kropp till Gud. Och det fungerar, tron på Gud gör en skillnad i mitt liv. Det fungerar verkligen.

Ps : Tack Arne och Maggan för eran vistelse här under helgen. Var mycket trevligt.